Mamma och mormor

 
 
 
 
Om jag höjer ögonen en meter upp, mot tavellisten som sitter där, så står det ramar med foton i.
På alla foton är mamma med.
 
Och jag fattar ingenting.
 
Jag blir frustrerad.
För jag kan inte förklara mig med ord.
 
Hon finns inte.
Och jag kan inte ta in det.
 
Jag tittar på foton på mamma varje dag.
Såna jag har framme.

Det kopplar inte.
 
Det är när det verkligen går upp för mig att hon verkligen dog den där natten i mars förra året som gråten kommer från ingenstans.
Jag kan gå och dammsuga och tänka på henne. Då kan det slå mig att hon är död.
Då har ingen tid gått. Då blöder såret lika hejdlöst som då. Då är det som om trycket inombords ökar alldeles för fort.
Tårar som man undrat vart de tagit vägen väller fram.
Det slutar inte.
 
Ibland ser jag mormödrar gå med sina barnbarn i barnvagn.
Det gör mig ont. Det gör mig varm.
Jag hade så gärna velat se min mamma gå med Freja i vagnen.
Jag hade så gärna velat se vilken relation de skulle få.
Jag hade så gärna velat ha dig här mamma.
Det finns ingen missunnsamhet hos mig. Förstå mig rätt. 
 
I skrivandet om mamma går det alltid in.
Hon är borta. Jämt. För alltid.
Så nu kommer dom.
Tårarna jag undrat var de tagit vägen.
 
 
 
 
1 kommentar

Vass matematik

 
 
 
Klockan 03 i natt ringde sambons väckarklocka.
Någonstans där och då öppnades 4 bruna ögon.

Fem. Freja var vaken till noll fem noll noll.

Jag kände viss irritation gentemot sambons väckarklocka.

Nåväl, hon låg på min arm och accepterade att vi i den här familjen inte stiger upp klockan 03.
Hon spottade, ryckte ur tutten, stoppade in tutten, petade i mitt öga, slog min kind, gjorde glädjetjut och till sist blev det tyst och stilla på min arm.
Kampen vunnen.
 
Sånt där man bara vill berätta fast jag inte förstår varför.
Jag har inte känt av att jag varit vaken i natt eller så. Och om jag hade gjort det så hade det inte varit hela världen heller.
Jag tycker det ligger lite humor i ungar som är besvärliga åt sina föräldrar. När föräldrarna med glimten i ögat berättar om en horribel läggning eller så.
Fint som snus!
(Men nej, jag gapskrattade inte i natt när hon var vaken)
Fan, vad trassligt det här blev.
 
 
 
Fan, jag hade en annan grej på hjärtat.
Det får jag ta en annan gång.
Jag orkar inte nu.
 
 
 
Förresten....
Den där kossan hamnar i vår ägo.
Ni hetsade mig till det!!!!!
 ;)
 
 
 
 
 
 
1 kommentar

Kossan

 
 
 
Jag vill köpa en grej till min unge.
En onödig grej.
 
Den kostar drygt 1000 spänn.
Det är ett svinstort gosedjur.
120 cm lång.

En svinstor kossa.
En avbild av hennes Diinglis-kossa som hon aldrig sover utan.

Fan vad jag vill köpa den.
Jag skulle kunna visa den för pappan.
Då kommer den finnas i vår ägo till veckan.
Jag vet att Freja skulle skita i en svinstor kossa.
Hon har ju redan sin.
 
Onödig utgift.
 
Men ändå..............
 
FAN!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4 kommentarer