En söndag i duschen




Söndagsångesten höll på att äta upp oss. Ingen av oss riktigt orkade med att gå och sova för att sedan vakna upp i vardagens ocharmiga dyster.
Vi bestämde oss för att ta duschningen ilag den här söndagskvällen för att avsluta helgen på ett romantiskt och mysigt vis (jag är världens kanske oromantiska människa, men iaf).
Gustav klappa mig i arslet och sprang in i duschen. Jag försökte hämnas men mysslyckades radikalt.
Jag kved missnöjt.


När vi stod där med vattnet rinnande över oss så utbrister jag:
"Åh nej! Det är slut på tvålen. Vi måste hämta en ny Gustav!"
"Jaja. Jag hämtar. Vänta här." (Vart skulle jag annars vänta?)
"Oki."

Gustav går spritt språngande naken ut i hallen, låter dörren stå öppen och öppnar skåpluckan som befinner sig två meter över golvet.
Han når inte tvålen för den står långt in i skåpet.
Gustav börjar hoppa hysteriskt efter tvålen och där står jag och biter nervöst på naglarna och skådar alltihopa ihopp om att det hela ska gå vägen. .
De symboliska delarna på kroppen studsade upp och ner i kvicka rörelser och det fick det hela att se så jävla dumt och kul ut. Röven såg så liten och hård ut när han tog sats och hoppade och jag blev fan generad och fullproppad i rent jävla gapskratt.

Det här kan ju låta som en ryck på axlarna.
Men det såg så jävla dumt ut när min lille kille står och hoppar och studsar naken och blöt som om det gällde livet..
Jag fnissade förtjust för mig själv där i duschen och tänkte att hela situationen var helt jävla galen.
Sedan slog det mig att jag aldrig ska stå och hoppa naken och blöt i en desperat jakt på tvål.
Aldrig.
3 kommentarer