Under jord

 
 
 
 
Jag lyssnar på "Skärmhjärnan" av Anders Hansen just nu.
När jag lagar mat. När jag hänger tvätt. När jag plockar.
När jag gör någonting mer som måste göras.
För nej, att sätta sig rakt upp och ner för att läsa en fysisk bok finns inte. 
Den tiden och den koncentrationen och den prioriteringen finns absolut inte att finna någonstans.
Och varje gång jag lyssnar så biter ångesten tag i magen på mig. Lyssna eller läs den. Det finns så mycket information (inte pekpinnar) om hela den här sjuka grejen med telefoner och sociala medier som vi bör veta om. Om inte för våran egen skull, så för våra barns skull. Vi är ju inte dumma i huvudet. Vi fattar ju någonstans att det inte är normalt. Och i boken får man förklaringen till varför vi håller på som vi gör.

Jag går som vanligt igång och vill gå motströms. 
Eller ja, jag vill testa en grej.
Det sägs att det tar 21 dagar att bryta en vana. 
Så jag ska testa att ta bort Instagram, Facebook och Snapchat. 
I 21 dagar.
Och bara se. Reflektera över vad som händer. Vad som inte händer. 
Hur gärna jag vill finnas där. Se. Höra. Vara involverad. Uppdaterad. 
 
På Kreta satt vi på en restaurang och observerade en familj som höll till vid poolkanten på ett par solstolar. Mamman satt på kanten på en solstol med gamnacke och stirrade ner i sin telefon. Pappan satt på precis samma vis på sin solstol. Och barnen? Ett av barnen försvann längre och längre ifrån sina föräldrar. Kan han ha varit 2 år? Och flickan försökte väcka upp sina föräldrar ur sin koma utan resultat. Kan hon ha varit 5? 
Det gav avsmak. Förakt. Aldrig vill jag bli den föräldern. Aldrig.
 
Det känns som om jag ska isolera mig från omvärlden. 
Gå under jord. 
Okej hjärnan, nu kör vi.
 
 
0 kommentarer